Mitt porrberoende började för cirka 4 år sedan. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har försökt sluta. Just nu har jag delvis gett upp, min vilja att kämpa är väldigt liten, eftersom det känns som att det är lönlöst för mig. Jag har tagit till många olika metoder och läst väldigt mycket om ämnet, men fortfarande så är jag så fast. Det har tagit på mig att hela tiden bara misslyckas och därför känns det också jobbigt att på nytt försöka helhjärtat - det har ju inte lett till det jag hoppas på, frihet, tidigare.
Jag tror att mina tankar och känslor påverkar mitt beroende mycket. Jag känner mig ofta värdelös, misslyckad eller ovärdig andras kärlek. Jag vet inte hur jag ska få kontroll över de negativa tankarna om mig själv eller svåra känslor. Jag tror att det är ett av de områden jag borde jobba med, men vet inte hur jag skall börja. Mitt porrberoende har också påverkat min självbild mycket, men jag kan inte helt säga om min självbild var dålig redan innan jag fastnade eller om det kommit som en följd av beroendet.
Jag upplever att porrberoendet förstör mycket i mitt liv och jag är trött på att vara fast i det. Jag vet att mitt liv är mycket skönare och vackrare utan porr, men trots det faller jag alltid tillbaka till det. Jag önskar förstås att jag skulle kunna sluta av med det helt och hållet.
Det blev ett dystert inlägg, men det här är vad jag känner just nu på min resa att bli fri från porrberoende. Kanske någon eller flera kan känna igen sig i maktlösheten och hjälplösheten man kan känna.
