Det har gått så lång tid sedan jag förstod att min man trillat dit igen. Så lång tid...
Jag har hatat, jag har velat förstå, jag har älskat, men jag kan inte förlika mig med faktum att han "älskat" med andra och inte kunnat med mig. Jag kan inte förlika mig med faktumet att jag INTE kan visa mig naken för min älskade. Hur det än är så dög inte jag och min kropp. Har verkligen försökt. Jag älskar verkligen honom, men jag kan aldrig se mig ÄLSKA MED honom. Såsåsåå ledsen. Nästan ett år har gått och jag hoppades på att jag skulle klara av det, men allvarligt, ett förhållande utan sex, hur troligt är det???? Jag är ingen sexatlet men jag vill ha sex med en levande människa någon gång om året. Känna mig vacker, varm och åtråvärd och det kommer inte min man, hur mycket jag än älskar honom, kunna ge mig. Jag är så ledsen över denna hemska industri som kan skapa dessa fasansfulla problem. Jag är ledsen för min skull, men jag är även ledsen för hans skull. Allt förstört

Jag lider med dig <3 Jag går igenom samma sak själv. För min del har de hjälp jätte mycket att faktiskt skaffa sig kunskap om hur ett beroende fungerar och även hur ett porrmissbruk fungerar. De hjälper mig separera missbruk från kärlek. Det är inte kärlek han gett och det är inte kärlek han fått. Det är inte älska han gjort helt enkelt. Men jag vet att det är lättare sagt än gjort. Jag önskar de fanns något jag kunde skriva för att du skulle må bättre men de finns de inte. De enda jag kan säga är att du är viktig och dina känslor är viktiga och du ska följa dom <3