Forum
FruF   Ämnesstartare
FruF

Hej min man är sexmissbrukare. Jag har en fundering kring hur vanligt det är att man fantiserar om hur personer runt ikring sig ser ut nakna? Han har ett beroende bestående utav porr och onani. Men framförallt nakna kvinnor, både bilder och film, dvs mycket lesbiskt. Även bilder med mycket lite klädsel i utmanande ställningar etc. Han verkar ha någon total fixering vid just nakna kvinnokroppar. Är detta vanligt? Fantiserar ni om anhöriga, kompisar, arbetskamrater, främlingar på stan mm? Han säger att det stannar vid en nyfikenhet på hur den ser ut nakna. Och att han inte skulle vilja se dom nakna i verkligheten och han vill absolut inte ha dom. Han säger att han inte tänker på dom när han onanerar utan använder då bilder och filmer på nätet som ett hjälpmedel till en snabb kick som han uttrycker sig. Ljuger han för mig?

Vill du haka på i diskussionen?Logga inRegistrera dig. Eller anslut via Facebook  

carro  
carro

Ursprungligen postat av: FruF Gå till citerat inlägg
Hej min man är sexmissbrukare. Jag har en fundering kring hur vanligt det är att man fantiserar om hur personer runt ikring sig ser ut nakna? Han har ett beroende bestående utav porr och onani. Men framförallt nakna kvinnor, både bilder och film, dvs mycket lesbiskt. Även bilder med mycket lite klädsel i utmanande ställningar etc. Han verkar ha någon total fixering vid just nakna kvinnokroppar. Är detta vanligt? Fantiserar ni om anhöriga, kompisar, arbetskamrater, främlingar på stan mm? Han säger att det stannar vid en nyfikenhet på hur den ser ut nakna. Och att han inte skulle vilja se dom nakna i verkligheten och han vill absolut inte ha dom. Han säger att han inte tänker på dom när han onanerar utan använder då bilder och filmer på nätet som ett hjälpmedel till en snabb kick som han uttrycker sig. Ljuger han för mig?


Ska fråga min (som numer slutat påstår han). Svårt att tro på ett ärligt svar dock.

Trasig  
Trasig

Hej.
Jag kan försöka besvara lite hur det har varit för mig. Jag skulle inte kalla mig sexmissbrukare utan porrmissbrukare.
Med min manliga sexdrift blir jag lätt fixerad av allt naket på nätet. Det vackraste som finns (en kvinna) finns det oändligt av.
Porren har kidnappat min hjärna skulle jag vilja säga. Hela dopaminsystemet i hjärnan (belöningssystemet). Porrindustrin vet vad som behövs för att få mig och många fler att fastna.

Jag kan säga att då jag var yngre (innan internet porren var så utbredd) så använde jag väldigt mycket fantasier om andra för att tillfredsställa mig själv. Med porren så behövs fantasier inte i samma utsträckning längre. Porren fantiserar åt mig. Om jag ser en snygg rumpa eller ett par snygga bröst (med kläder på) på stan , så kan jag dra mig till minnes vad jag sett i porr. Detta är något som jag fått jobba med. Att sätta punkt i mina tankar och inte spinna vidare.

Jag förstår att du är sårad. Om han ljuger eller inte kan jag inte svara på. Jag tycker ändå att alla ska få äga sina egna fantasier. Kommer dom från porren och han vill ändra sig, så kommer förmodligen fantasierna också att göra det.

Mvh
FruF   Ämnesstartare
FruF

Ursprungligen postat av: Trasig Gå till citerat inlägg
Hej.
Jag kan försöka besvara lite hur det har varit för mig. Jag skulle inte kalla mig sexmissbrukare utan porrmissbrukare.
Med min manliga sexdrift blir jag lätt fixerad av allt naket på nätet. Det vackraste som finns (en kvinna) finns det oändligt av.
Porren har kidnappat min hjärna skulle jag vilja säga. Hela dopaminsystemet i hjärnan (belöningssystemet). Porrindustrin vet vad som behövs för att få mig och många fler att fastna.

Jag kan säga att då jag var yngre (innan internet porren var så utbredd) så använde jag väldigt mycket fantasier om andra för att tillfredsställa mig själv. Med porren så behövs fantasier inte i samma utsträckning längre. Porren fantiserar åt mig. Om jag ser en snygg rumpa eller ett par snygga bröst (med kläder på) på stan , så kan jag dra mig till minnes vad jag sett i porr. Detta är något som jag fått jobba med. Att sätta punkt i mina tankar och inte spinna vidare.

Jag förstår att du är sårad. Om han ljuger eller inte kan jag inte svara på. Jag tycker ändå att alla ska få äga sina egna fantasier. Kommer dom från porren och han vill ändra sig, så kommer förmodligen fantasierna också att göra det.

Mvh


Hej Trasig, tack för svar. Ja porrmissbruk kanske är en bättre benämning, detta är fortfarande nytt för mig. De känns igen i din beskrivning. Han har uttryckt ungefär samma som du beskriver att han fantiserade mer när han var yngre. Självklart ska man få äga sin egen fantasi, de har vi ju alla. Problemet är väl att man kanske inte är så intresserad utav hur andra ser ut nakna i "vanliga" fall när man är i ett förhållande. Utan att försöka låta svartsjuk, för jag är långt där ifrån. Så brukar man ju bli nyfiken på dem man tycker är intressanta, fast oftast kanske mer hur dem är som personer än vad som finns under kläderna. Han tycker detta är jobbigt också säger han. Men det kanske ligger mycket i de du säger, att man utifrån porren hittar likheter. De känns ändå som en helt logisk förklaring för mig. Han vill ändra sig och han har påbörjat sin resa även om den är precis i början. Så vi har pratat hur mycket som helst. Vilket givetvis är väldigt påfrestande också givetvis. Man befinner sig ju i den klassiska bergochdalbanan. Hur har de gått för dig att tänka på ett annat sätt?
Mvh FruF
Trasig  
Trasig

Tack för en intressant fråga.

Detta har varit skitjobbigt.
Det är själva sexdriften i mig och vanan att sexualisera som vill en sak och mitt nya nyktra jag som vill något annat.

Jag har kommit fram till att jag måste sätta punkt. Jag kan titta på en kvinna och tänka "fin" eller "Snygg" sedan sätta punkt. Inte bygga vidare eller skamma mig själv. (min fru säger att det är så en normal människa fungerar :)

Det jag kan koka ner det till är att jag har fått tagit reda på vem jag är utan porren. Hitta ett sätt som gör att jag kan stå ut med med mig själv.

En fin sommar dag då människor börjar klä av sig och ligga utspridda på varje liten gräsplätt, är gärna något som jag undviker. Jag blir väldigt trött i hjärnan efter ett tag. Kanske som en nykter alkoholist på systembolaget.

Det låter väldigt bra att din partner vill ha en ändring. Hur pratar ni om det? Är det blixtrar och dunder eller är det mer konstruktivt? Kan det leda till något bra?

Mvh
FruF   Ämnesstartare
FruF

Ursprungligen postat av: Trasig Gå till citerat inlägg
Tack för en intressant fråga.

Detta har varit skitjobbigt.
Det är själva sexdriften i mig och vanan att sexualisera som vill en sak och mitt nya nyktra jag som vill något annat.

Jag har kommit fram till att jag måste sätta punkt. Jag kan titta på en kvinna och tänka "fin" eller "Snygg" sedan sätta punkt. Inte bygga vidare eller skamma mig själv. (min fru säger att det är så en normal människa fungerar :)

Det jag kan koka ner det till är att jag har fått tagit reda på vem jag är utan porren. Hitta ett sätt som gör att jag kan stå ut med med mig själv.

En fin sommar dag då människor börjar klä av sig och ligga utspridda på varje liten gräsplätt, är gärna något som jag undviker. Jag blir väldigt trött i hjärnan efter ett tag. Kanske som en nykter alkoholist på systembolaget.

Det låter väldigt bra att din partner vill ha en ändring. Hur pratar ni om det? Är det blixtrar och dunder eller är det mer konstruktivt? Kan det leda till något bra?

Mvh


Hahaha ursäkta att jag börjar med att skratta men oj vad du satte pricken över i:et. Ni säger så lika på något vänster. Min mans rädsla är också nu inför sommaren när tjejer blir mer lättklädda på stranden mm, hur han ska agera och tänka då. Din rekommendation är alltså att försöka undvika sådana situationer så mycket de går för hans skull? De går ju inte hela tiden givetvis men i den mån de går :) Oj vi har pratat om allt mellan himmel och jord. De svåraste för oss har varit att han har så dåligt minne och hela tiden förträngt att de hänt tills han hamnar där igen. Så han minns inte när de "startade om". Jag väljer att uttrycka mig så för han hade ju sitt beroende långt innan han träffade mig. Varpå han trodde att jag var lösningen på hans problem. Vilket jag givetvis inte var, jag var bara en stark anledning att låta bli, en bra motivation, som bleknande med tiden när allt jobbigt kom i kapp, som jag förstått det. Det är inte så mycket blixtar och dunder, det är mer sorg, besvikelse och ledsamhet. Lite äcklad känsla inblandat också, mer kopplat till just objektifieringen kanske än själva porrbiten. Du vet känslan så som "snuskgubbar" tittar på en och man ser att dom klär av en naken med blicken och slickar sig runt munnen. Och av de vill jag inte att du på något sätt ska ta åt dig. Utan mer min känsla och upplevelse utav de hela. Jag är så tacksam för att du tar dig tid att svara, de ska du veta. En helt ny djungel detta med mycket blandade känslor. Hela jag är splittrad i två personer. Den ena älskar honom av hela mitt hjärta och vill bara finnas där och göra precis vad som helst för han. Den andra delen utav mig känner att den måste sätta mig själv först och barnen, för att inte tappa bort oss i detta. Den där värsta känslan utav sveket är borta. Kvar finns dock tomrummet utav ett brustet förtroende och en trygghet som inte längre finns. Och jag kan komma på mig själv vilja krama honom så hårt att jag inte kan komma närmare för att jag är så desperat efter den känslan de gett förut. Men den kommer ju givetvis inte. Men jag står kvar, jag kämpar på, jag kommer kämpa på. Men är ju väldigt orolig för att helt tappa bort allt vad JAG heter i allt detta. Så det är väldigt skönt att hitta ställen där man kan bolla alla tankar och frågor man har med andra. Hur har din upplevelse utav minnet varit? Har de kommit tillbaka? Eller är de liksom borta föralltid? Om du nu haft problem med de så att säga.
Mvh FruF
Trasig  
Trasig

Din beskrivning av snuskgubben gav mig ingen trevlig bild. Det låter logiskt att du tror att det är så det är.
Jag tänkte försöka beskriva hur det är för mig och kanske även andra män.
Det är mer som en snabb bild. Som att man scrollar i ett flöde för att kolla nya uppdateringar. Då man ser en kvinna är det som att man kollar av markerar som läst och vidare till nästa. Den där lilla avcheckningen ger mig förmodligen en liten belöning och den är svår att avstå.

Jag tror inte det är långsiktigt att undvika människor. jag tror på att stegvis utsätta sig och öva, Prata om det och avdramatisera. Om jag ska vara lite djup så handlar det för mig om att vända blicken inåt :)

Jag har alltid haft porren. Så för mig har det aldrig startat om. Det jag kan ha svårt att minnas är när den blev tvångsmässig och började ta energi från sådant som brukade ge menig i mitt liv. Det måste ha kommit krypande med ny teknik och en större tillgänglighet.

Jag kan förstå att ni vill nysta i vart det startade. Vad som utlöste det hela. Mitt råd är att ta det lite lugnt med det. Om din kille verkligen vill sluta så kommer han förmodligen få känna känslan över att vilja ta till porr igen. Där kan det kanske finnas en del svar att få.

Jag hoppas att ni hittar till varandra och kan starta om på riktigt. Mvh
FruF   Ämnesstartare
FruF

Ursprungligen postat av: Trasig Gå till citerat inlägg
Din beskrivning av snuskgubben gav mig ingen trevlig bild. Det låter logiskt att du tror att det är så det är.
Jag tänkte försöka beskriva hur det är för mig och kanske även andra män.
Det är mer som en snabb bild. Som att man scrollar i ett flöde för att kolla nya uppdateringar. Då man ser en kvinna är det som att man kollar av markerar som läst och vidare till nästa. Den där lilla avcheckningen ger mig förmodligen en liten belöning och den är svår att avstå.

Jag tror inte det är långsiktigt att undvika människor. jag tror på att stegvis utsätta sig och öva, Prata om det och avdramatisera. Om jag ska vara lite djup så handlar det för mig om att vända blicken inåt :)

Jag har alltid haft porren. Så för mig har det aldrig startat om. Det jag kan ha svårt att minnas är när den blev tvångsmässig och började ta energi från sådant som brukade ge menig i mitt liv. Det måste ha kommit krypande med ny teknik och en större tillgänglighet.

Jag kan förstå att ni vill nysta i vart det startade. Vad som utlöste det hela. Mitt råd är att ta det lite lugnt med det. Om din kille verkligen vill sluta så kommer han förmodligen få känna känslan över att vilja ta till porr igen. Där kan det kanske finnas en del svar att få.

Jag hoppas att ni hittar till varandra och kan starta om på riktigt. Mvh


Tack åter igen att du svarar. Ja jag förstår att det är skillnad. Jag pratade ju givetvis om extremfallet. Där man bokstavligen kan se de på personen. Jag förstår att för de flesta så går detta så fort att man inte ens har en chans till att se de och att det inte leder till en hel fantasi osv.

Ja jag tror också att enda vägen fram är att bara prata, prata och åter igen prata, sätta ord på känslor, identifiera underliggande tankar som ger reaktioner och reflektera om varför etc.

Ja jag tror de ligger väldigt mycket i vad du säger. Min absolut första spontana reaktion var ju att de får aldrig ske igen. Men med lite eftertanke så förstod jag att det är ju nästan nödvändigt att de sker igen för att få vetskap om hur, varför och framför allt hur agerar han i det läget. Den största oron ligger ju absolut inte i att de ska ske igen, utan i att de ska fortsätta utan min vetskap och därför inte bli någon förändring.

Tack för att du finns med och hoppas. Jag hoppas och tror att vi kommer komma till ett plan där vi båda känner oss trygga i relationen. Jag börjar tack och lov komma en bit i min egen resa tillbaka till lite självrespekt och insikten om att jag inte gjort något fel. Funnit någon slags acceptans i att de som har skett har skett och jag har förlåtit honom för "otroheten" i vårt äktenskap. Jag vet inte vilket ord man ska bruka för i mitt huvud är det inte otrohet därav situations tecknen. Förtroendet är där emot något vi kommer få fortsätta arbeta med.

Hur ser din relation ut till din fru idag? Hur mår ni?
Mvh
Trasig  
Trasig

Hej.
Våran relation är bättre än någonsin. Vi krockar i bland, men nuförtiden brukar det ofta leda till att vi kommer varandra närmare.
Att våga visa sig sårbar har varit en nyckel till att vi fortfarande är ett par.

Att vara sårbar och våga visa sina svagheter, är det något ni jobbar med?
David  
David

Hej FruF,

och tack för att du delar med dig av dina erfarenheter! Jag vill påminna dig om att du inte är ensam om din situation. Det är en stor chock och förvirring för en anhörig när porrmissbruket kommer upp i dagen. När jag blev fri från porr fick jag lära mig detta, att det är tre resor att göra, parallellt. Den som missbrukat porr har sin egen resa att göra att hitta vägar att bli fri från porrmissbruket. Den anhörige har sin resa att göra med alla de motstridiga känslor som väcks kring att den person är ens närmaste har agerat på detta sätt. Den tredje resan är den att göra tillsammans som par. Det luriga är att oftast går inte dessa tre resor i samma takt, utan man kan befinna sig på olika ställen längs vägens gång.

Det är så viktigt det du skriver, att du också måste ha plats för DIG i detta! Det är din resa som du gör som anhörig. Mitt råd är att om det är möjligt, hitta personer som du litar på, som du kan prata med som inte är din man. Ni ska givetvis prata också (det är den gemensamma resan) men det är också viktigt att du fritt kan få sätta ord på allt du känner till någon eller några som kan ta emot det på ett sätt som han troligtvis inte kan göra just nu. Det är så lätt i ett par att man börjar gå i försvar. På samma sätt är det också bra om din man hittar sammanhang där han kan börja tala om sitt porrmissbruk, som inte är med dig. Ett tips är att, om han så själv vill, kontakta Starta Om för att få möjlighet att prata med någon som själv har erfarenhet av porrmissbruk eller vana att samtala med den som kämpar med detta.

Du skriver så klokt kring detta att du ser att antagligen kommer din man att trilla dig igen. Och samtidigt är din reaktion så fullkomligt begriplig, att inte vilja att detta ska ske igen! Men som du skriver, så är oftast bakslag nödvändiga för att börja lära sig mönstret för att kunna bryta det. Varför kollar han på porr? När händer det? Vad händer innan han börjar kolla? Oftast finns det mycket att lära sig där kring beteenden som gör att man använder porr. Allt sådant kan han få hjälp att prata om och tänka kring tillsammans med andra som kämpar med detta.

Så något kring detta med fantasier och hur det kan vara för den som missbrukar porr. Jag brukar kalla det för att den som missbrukat porr sexualiserar och objektifierar andra människor. Det är ju detta som porren "lär ut". Att andra människor finns till för min sexuella njutnings skull som ett objekt. Detta är dock ett inlärt beteende. För min del handlade det om många, många års konsumtion av porr. Också jag känner igen detta att det är tufft på sommaren med lättklädda människor. Det triggar lätt det inlärda beteendet. Men det positiva är att inlärda beteenden går att lära om! Dvs, det går att återställa sin syn på sexualitet och människor, eller snarare att hitta en ny, sannare och djupare sexualitet. En sexualitet som inte bygger på sex och objektifiering, utan på djupare värden som intimitet, sårbarhet, närhet, lust och så vidare. Vägen dit kan vara lång och svår, men den ÄR möjlig. Det vet jag själv om eftersom jag fått gå den vägen.

Rent konkret så kan det vara så att din man i början av sitt tillfrisknande kan behöva undvika situationer som är alltför triggande, som t.ex. badstränder på sommaren. Det har inte med en personlighet att göra, att man vill ha sex med varje naken människa man ser. Men just detta, att hjärnan har lärt sig ett beteende där nakenhet triggar den dopaminkick som porren ger. Men, det går inte heller att gå genom livet med skygglappar. Så småningom blir det nödvändigt att öva sig i att hantera sina triggers och hitta nya, konstruktiva sätt att hantera dem. På sikt minskar detta också.

Några tankar från mig. Som jag brukar skriva, om det är något som blir hjälpsamt för dig, använd det, och lägg resten åt sidan. Det är bara du som vet hur det är för dig i detta. Glöm inte bort dig själv och att du och dina egna behov är viktiga i detta. Det blir så lätt att fokus blir främst på den som missbrukar porr.

FruF   Ämnesstartare
FruF

Ursprungligen postat av: Trasig Gå till citerat inlägg
Hej.
Våran relation är bättre än någonsin. Vi krockar i bland, men nuförtiden brukar det ofta leda till att vi kommer varandra närmare.
Att våga visa sig sårbar har varit en nyckel till att vi fortfarande är ett par.

Att vara sårbar och våga visa sina svagheter, är det något ni jobbar med?


Gud va skönt att höra. Det är så härligt att höra att de kan gå så bra. Jag har märkt redan nu att vi möts allra bäst i just sårbarhet. Att vi får dem bästa samtalen och jag försöker vara väldigt öppen med hur de han säger och gör påverkar mig. Och givetvis han också, även om han har väldigt svåra problem kring att formulera sina känslor och tankar. Vi kan ta ett exempel på en händelse som skedde nyligen. Vi var på våran första föreläsning tillsammans om missbruk och vilken hjälp de finns att få osv. I slutet utav detta så fick jag en allergichock och fick akut springa ut ur lokalen för att få luft. Han blir kvar. Jag försöker få bukt på andningen och hostandet och se till att de inte leder vidare till panik, för de gör inte saken bättre. Jag försöker förklara för honom att jag måste hem och han förstår inte. Han är alltså helt fast i sitt egna tänk. Medan flera andra på denna föreläsningen kommer ut och går fram för att hjälpa mig, så dom är bokstavligen på väg in för att hämta honom när han väl förstår att han måste gå ut. Då är även mötet in princip slut. Detta blev ju som ett nytt svek för mig, att han inte brydde sig nog för att ens kolla om jag mår bra, om jag ens överlever typ. Vilket vi pratade om och han tycker ju själv att de är så fruktansvärt konstigt att han inte kan tänka så när han väl är där. Där och då tänker han praktiskt och absolut inte känslomässigt eller tänker efter ordentligt, egoistiskt kan man väl kanske sammanfatta de som. Vilket egentligen inte är så han är som person, han är långt ifrån egoistisk. Detta och även de att han pratar väldigt mycket om att han mår bra när han får vara nära mig. Att närheten ger honom mycket just nu. Men sedan när han väl får närheten så ryggar han bakåt, instinktivt. Vilket får mig förvirrad givetvis när han säger en sak och visar en helt annan. De jobbar vi på nu. För han vill ju ha närhet och han vet inte varför kroppen reagerar som den gör. Men han förstår ju samtidigt att de skapar en väldig osäkerhet hos mig. Vi är ju båda rädda för exakt samma sak, att detta inte ska gå bra, att vi går skilda vägar.
FruF   Ämnesstartare
FruF

Ursprungligen postat av: David Gå till citerat inlägg
Hej FruF,

och tack för att du delar med dig av dina erfarenheter! Jag vill påminna dig om att du inte är ensam om din situation. Det är en stor chock och förvirring för en anhörig när porrmissbruket kommer upp i dagen. När jag blev fri från porr fick jag lära mig detta, att det är tre resor att göra, parallellt. Den som missbrukat porr har sin egen resa att göra att hitta vägar att bli fri från porrmissbruket. Den anhörige har sin resa att göra med alla de motstridiga känslor som väcks kring att den person är ens närmaste har agerat på detta sätt. Den tredje resan är den att göra tillsammans som par. Det luriga är att oftast går inte dessa tre resor i samma takt, utan man kan befinna sig på olika ställen längs vägens gång.

Det är så viktigt det du skriver, att du också måste ha plats för DIG i detta! Det är din resa som du gör som anhörig. Mitt råd är att om det är möjligt, hitta personer som du litar på, som du kan prata med som inte är din man. Ni ska givetvis prata också (det är den gemensamma resan) men det är också viktigt att du fritt kan få sätta ord på allt du känner till någon eller några som kan ta emot det på ett sätt som han troligtvis inte kan göra just nu. Det är så lätt i ett par att man börjar gå i försvar. På samma sätt är det också bra om din man hittar sammanhang där han kan börja tala om sitt porrmissbruk, som inte är med dig. Ett tips är att, om han så själv vill, kontakta Starta Om för att få möjlighet att prata med någon som själv har erfarenhet av porrmissbruk eller vana att samtala med den som kämpar med detta.

Du skriver så klokt kring detta att du ser att antagligen kommer din man att trilla dig igen. Och samtidigt är din reaktion så fullkomligt begriplig, att inte vilja att detta ska ske igen! Men som du skriver, så är oftast bakslag nödvändiga för att börja lära sig mönstret för att kunna bryta det. Varför kollar han på porr? När händer det? Vad händer innan han börjar kolla? Oftast finns det mycket att lära sig där kring beteenden som gör att man använder porr. Allt sådant kan han få hjälp att prata om och tänka kring tillsammans med andra som kämpar med detta.

Så något kring detta med fantasier och hur det kan vara för den som missbrukar porr. Jag brukar kalla det för att den som missbrukat porr sexualiserar och objektifierar andra människor. Det är ju detta som porren "lär ut". Att andra människor finns till för min sexuella njutnings skull som ett objekt. Detta är dock ett inlärt beteende. För min del handlade det om många, många års konsumtion av porr. Också jag känner igen detta att det är tufft på sommaren med lättklädda människor. Det triggar lätt det inlärda beteendet. Men det positiva är att inlärda beteenden går att lära om! Dvs, det går att återställa sin syn på sexualitet och människor, eller snarare att hitta en ny, sannare och djupare sexualitet. En sexualitet som inte bygger på sex och objektifiering, utan på djupare värden som intimitet, sårbarhet, närhet, lust och så vidare. Vägen dit kan vara lång och svår, men den ÄR möjlig. Det vet jag själv om eftersom jag fått gå den vägen.

Rent konkret så kan det vara så att din man i början av sitt tillfrisknande kan behöva undvika situationer som är alltför triggande, som t.ex. badstränder på sommaren. Det har inte med en personlighet att göra, att man vill ha sex med varje naken människa man ser. Men just detta, att hjärnan har lärt sig ett beteende där nakenhet triggar den dopaminkick som porren ger. Men, det går inte heller att gå genom livet med skygglappar. Så småningom blir det nödvändigt att öva sig i att hantera sina triggers och hitta nya, konstruktiva sätt att hantera dem. På sikt minskar detta också.

Några tankar från mig. Som jag brukar skriva, om det är något som blir hjälpsamt för dig, använd det, och lägg resten åt sidan. Det är bara du som vet hur det är för dig i detta. Glöm inte bort dig själv och att du och dina egna behov är viktiga i detta. Det blir så lätt att fokus blir främst på den som missbrukar porr.



Hej David, tack för att du delar med dig utav ditt. Ja jag har förstått att det är tre olika resor att göra. Och jag kan verkligen känna igen mig i beskrivningen att dem inte går jämt, redan nu. För när de känns som att parrelationen är bättre då dalar jag på min personliga resa istället osv. Jag har personer jag pratar med om det här, tack och lov. De svåra är ju att det är ju givetvis jätte svårt för dom att sätta sig in i min situation eftersom dom inte varit där själva. Det gör väl att man söker svar hos folk som befunnit sig här, oavsett på vilken sida utav historien. Vilket faktiskt hjälper. Varken han eller jag upplever jag går in i försvar, han säger många gånger att första känslan är att göra de men han hindrar sig för han vet att de är fel. Vi har väl generellt väldigt lite ilska gentemot varandra, utan är mer sårbara och blir mer ledsna. Ja han går och pratar med en beroendeterapeut nu och ska även få KBT behandling är de tänkt. Sen har han berättat för sin allra bästa vän. Men han pratar inte med någon som faktiskt har samma problematik som honom. Ska ta vidare de förslaget till honom. Ja jag tycker redan att jag märker stor skillnad på hur han ser/tar i mig mot innan. Numer är de inte ett nyp eller slag i rumpan, eller tafsande på brösten, eller att varje kram leder till att händerna hamnar på rumpan mm. Förr var de som att varje kram, puss allting skulle leda till mer. Allt eller inget ungefär. Nu är de som att varje kram leder till en känsla utav att man är så nära att man vill ännu närmare, krypa in i den andres kropp ungefär. Han säger att de blir exakt samma för honom. Man är väl antagligen så rädd för att förlora de så man vill hålla så hårt man bara kan typ. Jag försöker att inte glömma bort mig själv. Men som "mamma" så är de som att vi har någon inbyggd funktion utav att sätta alla andras behov först. Tack och lov så har jag jobbat på mig själv tidigare, genom andra trauman så jag vet att de går och att jag kan och att man mår bättre i slutändan. Vi har påbörjat en kartläggning utav hans beteende. Men de går trögt eftersom inget återfall har skett. Han har haft sug en gång men stoppade sig själv. Då var han ganska säker på att de berodde på tristess och då ploppade de upp som ett gammalt beteendemönster typ: Oj undra vad de kommit ut för nytt nu tro.. Varpå han kom på sig själv och tänkte: Men vafan tänker du sådär för, ge dig nu. Hur beteendet startat de börjar vi få lite svar på ändå. Trauma i barndom med en missbrukande pappa, som missbrukade både alkohol och porr. Han är ju upplärd att såhär hanterar man saker. Man pratar inte om de, man döljer de, glömmer de och går vidare osv.. Svåra blir att hitta varje del som utgör detta mönster och hur man ska bryta de helt enkelt. Jag har också sagt till honom att han kan aldrig förlora mig på att trilla dit igen. Men han kan förlora mig på vad han gör efter och hur han hanterar det. För de sista jag vill är att han ska vara för rädd för att berätta för mig.
Klink  
Klink

Känner igen mig i frågan liksom, är man en människa med känslor eller ett objekt.. Vet att det finns en psykologisk förklaring för varför män objektifierar kvinnor och det har att gör med att man är intresserad av olika saker. En del, framförallt män ser världen som "saker", dom är intresserade av bilar, teknik och sådant som inte är känslomässigt. Detta är mina komponeringar men någonstans tror jag att porren blir ett sätt att förenkla sexuallitet utan att behöva blanda in känslor. Det är lite som hypersexuallitet att man bara vill ha sexet men inte känslorna som medföljer?

Det är ju en icke "närvarande" stimuli? Att hjärnan inte kan skilja mellan fantasi och verklighet betyder att vi kan stimulera oss utan hela sammanhanget, vi kan bli kåta av en skärm, vi kan ta EN aspekt av den sociala dynamiken som är så viktig och få utlopp för den på internet men vad händer om man tar bort en bit av det sociala samspelet? Hur får inte det partnern att känna? Att va tillsammans med någon men samtidigt "ha sex" men någon på internet är såklart otrohet!

Vet om att i giften där mannen "oftast" kollar på porr så förstörs samhörigheten.

Jag funderar på varför det har blivit så här, egentligen är det en del av sekulariseringen, att vi kan få en tjänst någonstans utanför kärnfamiljen men rent historiskt och biologiskt är vi skapta för att leva i mindre samhällen där det inte är sekulariserat, alltså att det inte finns någon möjlighet att få sitt "behov" tillfredställt så enkelt som i den moderna världen..

Att det idag verkar som det är mycket känslomässigt kaos kan bero på två saker. Det ena är att vår tillgång till saker och ting har förändrat hur vi reagerar på omvärlden! Om du kan få en jättekick av att titta på porr eller se en film så blir omvärlden snart ganska blek. Det är som den vanliga upplevelsen, att va bland människor har börjat urvattnas. Jag kan känna att jag har svårt att finna ett sammanhang i det!
  Forum
Användare som läser denna konversation
Guest (3)