Hej Trasig,
Tack för din tråd. Den ger styrka och jag är imponerad av din kamp. Av en händelse så hade jag mitt porrsnack med min son dagen innan jag läste ditt inlägg. Han är 13 år och vi hade det i bilen. Jag hade varit inne på porrsnacket.se som har filmer till föräldrar som ger tips på hur man kan ta snacket. Det gick bra, han tyckte det var väldigt pinsamt men vi talade om porr, att det inte speglade verkligheten, att det är något som han redan sett och antagligen kommer se/utsättas för även i framtiden, vikten av samtyckt mellan två parter. Han sa inte mycket men senare hade han talat med min fru om att han känt väldigt mycket skam över att vara nyfiken kring att se tjejer nakna. De pratade rätt länge om det, utan att skuldbelägga, det är ju naturligt att som 13-åring vara nyfiken på den nakna kroppen.
Det var det ena.
Det andra är mer svårskrivet.
Jag känner igen mig i din kamp. Om det är ok så skriver jag lite kort om min historia, vad som hänt och vart jag nu är.
Snart 50 år, 2 barn, fru, bra arbete, massor med vänner, utåt sett en lyckad tillvaro.
Inåt sett en fullständig misär. Det började gå fel redan för 20-25 år sedan, de senaste 10 åren har det fullständigt eskalerat och jag har förtvivlat försökt att lösa mina problem. Det har inte gått. Från att ibland titta på porr till att göra det till en rutin och hemligt rum, till att slukas av det rummet, till att mina tankar fullständigt tillfångatagits av sex och porr. Så mycket tid, så mycket lögner, så mycket hemligheter under så många år. För att varva ner, för att döva känslor, för att få energi, jag har använt den till allt. Gränserna har flyttats, för att kunna fortsätta att döva känslor och få energi, det som tidigare fungerade räcker inte.
Konflikten inom mig har varit total. Värdegrunden och det jag står för är något helt annat än mitt agerande. Den konflikten har gjort att jag hatar mig själv, skulden och skammen jag känner är enorm. När jag för första gången köpte sex så föll jag. Inte utåt sett men inombords. Jag lyckades vara kvar på jobbet men det var det enda. Hamnade i en depression och hade självmordstankar, det var den enda lösningen jag såg.
Sedan 3 månader är jag fri. Fri från porr, fri från sexköp och fri från mitt beroende. För min del stavades lösningen samtal. Att för första gången berätta för en annan människa om alla mina problem, utan skuld och skam var befrielsen. Att besöka dessa forum, gå på SLAA möten, prata med min beroende terapeut har gjort verklig nytta. Men att berätta allt för min fru har varit hemskt, men för min del det enda rätta. Många väljer och lyckas att gå vidare ändå, vi får se ifall vi lyckas med det.
Kampen fortsätter, jag räknar med att den kommer bli livslång. Men jag säger som du "Trasig". Jag är en vinnarskalle. Jag kommer stå högst upp på prispallen.
Må gott alla ni där ute, tack för att ni finns.