Hej forumet,
Jag kastar mig in i det här då jag behöver ha någon slags ventil och feedback för mina tankar.
När jag var 10-11 år gammal hittade jag porrtidningar under min storebrors madrass. Det blev det första mötet med sex för min del. Jag började också onanera i den åldern. Någon gång berättade jag för min mamma att brorsan hade porr, men hon sa inte så mycket och gjorde ingenting. Vi hade aldrig några samtal hemma som handlade om sex. Min sexuella utveckling under tonåren handlade framförallt om internet och självsex. På den tiden kunde man framförallt ladda ned bilder, som man sedan fick spara ned på hårddisken för framtida bruk eftersom att det tog för lång tid att ladda varje gång. Sedan kom kortare videoklipp, 8-12 sekunder. Tiden framför datorn ökade i takt med att uppkopplingen blev bättre och inte beroende av en ledig telefonlinje.
Samtidigt samlade jag på VHS-band, och senare DVD-er. Jag hade en kasse full till sist, som jag gav bort till en kompis för jag hade sett dom så många gånger. Mängden självsex ökade under tonåren, och ibland kunde det bli så ofta som 5-6 gånger på en dag. Skavsår uppstod.
Genom åren har porren alltid funnits kvar. Jag kunde sluta i perioder när jag själv tyckte att jag hade ägnat för mycket tid åt det, eller när jag ville ha en sundare livsstil. Började jag träna ordentligt en period och åt nyttigt och rent allmänt utövade mer självdisciplin så avhöll jag mig också från att titta på porr. Men på samma sätt som jag kom in i perioder där jag inte tränade och struntade i vad jag åt, så började jag också titta på
porr igen. Det fanns aldrig någon riktig, hållbar, bevisbar, anledning att sluta. Det gav inga konsekvenser som jag var helt medveten om, det spelade ingen roll om jag tittade eller inte. Jag träffade min nuvarande partner för 10 år sedan, och mitt mönster av porrkonsumtion har i princip bestått. Perioder av lite eller ingenting och perioder av nästan konstant konsumtion på daglig basis. En intensiv period härom året som också inbegrep sexchattande ledde till att jag blev påkommen och min fru var nära att ta våra barn och lämna mig. Jag har gått i gruppterapi, vilket har varit ett ok stöd, samtidigt som jag upplever att det inte riktigt har träffat rätt i vad som är mina underliggande anledningar. Det hänger kanske ihop med den forskning som indikerar att porrberoende inte är som andra beroenden.. Hur som helst, har du orkat läsa hela den här texten är jag mycket tacksam och hoppas på feedback. Jag har fortfarande svårt att hålla mig ifrån nätporren, trots att mitt liv, allt jag har byggt upp, min familj, hänger på det.
